Samtidigt som diskussionen om en eventuell Nato-ansökan pågår i Sverige diskuteras också bland Natos medlemsländer om vad försvarsalliansens grundbult, artikel 5, skulle innebära i praktiken.
Artikel 5 innebär att en attack på ett medlemsland är att betrakta som en attack på alla.
– Då görs det bedömningar som har att göra med vad som står på spel, säger Tomas Jonter.
– Är USA beredd att offra New York för Paris eller Washington för Tallinn? Vad är säkerhetsgarantierna värda när krisen är för dörren?
Upp till varje stat
Eftersom artikel 5 aldrig prövats går det heller inte att med säkerhet säga vad responsen skulle bli. Varje stat fattar ett eget beslut.
– Det är inte alls säkert att svaret på en gång blir: Pang, vi rullar in hela vår försvarsstyrka. Det måste man förstå, säger Tomas Jonter.
– Artikel 5 leder inte per automatik, om låt säga att Ryssland rullar in i Litauen, att det dagen efter, månaden efter så finns det italienska, spanska, och danska trupper på litauiskt territorium. Det är inte så det ser ut.
”Försäkrans-turné”
Nyligen reste USA:s utrikesminister Antony Blinken till baltstaterna på vad som i internationell press kallades ”baltisk försäkrans-turné” för att övertyga länderna om att Nato skulle komma till deras försvar, vid en eventuell rysk attack.
Regeringarna i de baltiska länderna efterlyste bland annat permanenta trupper. Några sådana löften har ännu inte kommit från USA.
Om Sverige skulle gå med i Nato, vad vet vi om vilket hjälp Sverige skulle få av Natos medlemsländer och då främst USA?
– Det brutala svaret är det kan vi aldrig riktigt veta, fullt ut, säger Jonter.
Sveriges roll
Vad Sveriges roll i försvarsalliansen skulle vara är fortfarande oklart. Men enligt Mike Winnerstig, chef på enheten för säkerhetspolitik på FOI, skulle sannolikt hela det svenska försvaret integreras i Nato.
– Den svenska förmågan att agera utanför Sveriges gränser, till stöd för någon annan, är störst vad gäller flygvapnet. Den är delvis god vad gäller marinen, ubåtsvapnet då.
– Vad gäller armén är den väldigt liten i dagsläget. Där har vi då planer på att göra den större och tanken är, såvitt jag förstår, att en av de brigader som nu produceras ska kunna krigsplaceras i Finland. Eller åtminstone ha som uppgift att nästan direkt i händelse av angrepp gå in och stödja den finska armen, säger Mike Winnerstig.
Källa: SVT Nyheter
